Det är så typiskt.
När man behöver
gå till kurtorn så
har man ingen tid.
Och när man väl
har den tiden
så får man förhinder.
Man kanske har annat
o göra den dagen,
skönt för då slipper man
tänka på allt det jobbiga.
Men man skjuter bara upp allt
till en stor boll i kroppen..

Och det blir bara jobbigt
när man har samlat på sig så mycket.
Idag är det lite väl mycket
som snurrar runt,
inga tankar eller så mest känslor..
Är nog mycket som inte är bearbetat.

Jag längtar tills den dagen då
jag kan växa som person.
Jag mår så bra
när jag gör saker
Som att åka på roliga saker o så
med barnen.
Men sen kommer man hem
och det sätts igång igen..

Jag ska väl inte sticka under stolen
heller med att jag är jävligt orolig också.
Så sjuk och vi har inte hunnit träffa den lilla.
Men det hinner vi ,någongång så..