Häromdagen var jag på utvecklingssamtal för min 5åring.
Det var en sån lycka över personalennär de berättade om johans utveckling,personlighet och hur han är på dagis.
Det fanns bara gott att säga.
Han gör aldrig någon illa,han sårar aldrig någon.
Han bråkar aldrig men om någon däremot skulle vara dum mot honom (någon av barnen såklart)
eller om han inte får vara med och leka så blir han tyst och börjer sig ner ..S junker ner lite.. Det har med hans personliget att göra.
Man ska få låta barn vara som de är sålänge de inte skadar sig själva eller andra. Personalen har sån lån erfarenhet av barn
och de reagerar inte på hur han är..
Att han börjer sig ner för att någon varit orättvis mot honom
är en sak han gör.det har inget med oss vuxna att göra.
Han hade kunnat säga ifrån:såhär gör ni inte mot mig,jag blir ledsen.
Istället visar han att han blir ledsen..
Mina barn har rätt till att få visa känslor.
Sålänge de inte sårar andra.
Vi föräldrar är mycket noga med hur syskonen behandlar varann och varandra.
Johan har utvecklats så enormt sen operationen(hasmandlar,pollyper)
ni som träffade honom på den tiden ser
skillnaden om ni umgås med honom..
Han pratar tydligare och tydligare,han tar ikapp det han missat pga
halsmandlarna som satt så ivägen för hans utveckling.
Förut kunde han inte sova utan att ha andningsupphåll,
han pratade otydligt ,han var alltid snorig osv..

Jag är stolt över mina barn..