Ibland undrar jag om jag Kanske är för på/efterhängsen mot dem som jag utser till mina favoriter,måste ha i mitt liv. Jag kanske hänger upp mig för mycket på vad andra ska göra,om vi kan ses. Jag blir så glad av småsaker som andra inte skulle tycka vat så märkvärdigt. Att jag har ett samtal inbokat,träffa någon vän osv. Om det sen inte blir av i sista minuten så blir jag så himla låg. jag har annat som jag kan göra istället,andra att träffa,gå på stan,fixa hemma osv så egentligen borde jag inte haka upp mig på sånt. Men ibland kan dom där småsakerna/småhändelserna göra att jag orkar med motgångarna under dagen. Jag är som en trogen jävla hund(älskar hundar men denna egenskap hos mig är inte bra) . Jag tror på allt folk säger till mig. Jag ifrågasätter inte. Jag väntar otåligt med svansen som viftar av glädje. Sen sjunker jag ner som en jätteledsen gundvalp som har blivit övergiven av matte. Det händer för mycket omkring mig nu så nu vill jag klänga fast på mina livlinor. Men jag får snällt sitta där med kopplet bredvid mig och tänka: har du tid för mig nudå???.. Jag får försöka klänga mig fast i något annat nu ett tag men vad? Mvh: p westermark. The one and only.