Något som jag gör mig riktigt arg och ledsen
är när jag hör talas om någon sorts diskriminering
mot de rörelsehindrade.

Som tex om den här pojken
som inte fick åka med tåget
som han skulle.
Så sjukt,kan inte bara folk börja fatta
att vi alla är människor och är värda
att få leva som oss andra.
De måste också få komma och åka
precis som vi.
De har inte valt att inte kunna röra sig
som oss .
Dom vill inte att man ska tycka synd om dem.
De vill att man ska ta dem
med förståelse och respekt.
Dom ska kunna åka själva med tåget och
man ska kunna förstå att :vi sätter ut rampen nu.
Man ska behandla andra som man själv skulle vilja bli behandlad
om man själv hamnade i samma situation.


Vad gör det om de sätter ner rampen
så han får gå av.
Man måste kunna ha förståelse för andra människor.
Jobbar man med ett så stort företag som sj
så ska de se till så att ALLA kan komma av
och på utan några problem.
Sen tycker jag att det hör till vanligt hyfs
att man frågar personen om de vill ha hjälp.

Jag blir gråtfärdig av sånt här.
Jag skulle gärna komma några
minuter försent till en hållplats
om det skulle kunna hjälpa någon
att få kliva av där de ska ..

Dags och säga ifrån den här diskrimineringen nu .
Så här ska det inte vara på 2000talet.
ALLA kan bli sjuka när som helst,
man kan bli rörelsehindrad över dagen.
Och är man så trångsynt så man inte kan
hjälpa en tonåring med en ramp
så får man nog en rejäl tankeställare
om det skulle hända dem själv något.
Men då är det försent,då har man redan visat
sig vara utan medkänsla och förståelse för andra.
Jag hade definitivt inte varit tyst om jag satt vid det tåget
och såg hur personen vart behandlad.
Skulle innebära att jag vart utkastad därifrån
men förmodligen hade de gett sig och lagt ut rampen..
Och jag skulle vara stolt över mig själv som vågar reagera.
Ibland orkar man inte stri för sig själv,så det kan vara bra
om fler reagerar .

SJ lät inte rörelsehindrad gå av

Publicerad: 19 november 2010, 01.30. Senast ändrad: 19 november 2010, 10.44

14-årige Viktor ville ta tåget från Sundsvall för att hälsa på sin syster i Uppsala. Men SJ vägrade att släppa av den rörelsehindrade 14-åringen i Uppsala. Det skulle ta för lång tid sade SJ eftersom Viktor behöver en ramp för att ta sig av och på SJ:s X2000-tåg.

De sa att ”så kan man inte hålla på vid varje hållplats”. Men det finns ju bara en plats för rörelsehindrade på varje tåg, säger Viktors mamma Ann-Louise Magnusson till Dagbladet.

I stället skulle han få åka till Stockholm och ta ett annat tåg tillbaka till Uppsala, på egen bekostnad,

– De tipsade om andra tåg med andra företag. Men det gick inte, då hade Viktor bara fått vara i Uppsala i två och en halv timme, säger Ann-Louise som därmed fick säga till sin son att resan inte kunde bli av.

Tidigare har SJ använt stationära ramper, men de togs ur bruk på grund av en spricka. I stället används manuella lyftar som finns på alla tågstationer för att personer med rörelsehinder ska kunna ta sig ombord på tåget.

Viktors mamma har anmält SJ till diskrimineringsombudsmannen.